HIMLEN ÄR OSKYLDIGT BLÅ.
Hilmen är oskylidgt blå, som ögon när barnen är små. Att regndroppar faller,
som tårarna gör. Det rår inte stjärnorna för. Älskling jag vet hur det känns.
När broar till tryggheten bränns. Fast tiden har jagat oss in i en vrå.
Är himlen så oskyldigt blå. När vi växte upp. Lekte livet, vi var evighets hopp.
Det var självklart att vår framtid skulle bli. Oförbrukat fri. Somrar svepte fram,
jorden värmde våra fötter där vi sprang. Rågen gungade, och grästet växte grönt.
Hela livet var så skönt. Hilmen är oskylidgt blå, som ögon när barnen är små.
Att regndroppar faller, som tårarna gör. Det rår inte stjärnorna för.
Älskling jag vet hur det känns. När broar till tryggheten bränns.
Fast tiden har jagat oss in i en vrå. Är himlen så oskyldigt blå. Frusna på en strand.
Flög vi med drakar medan tiden flöt i land. Vi var barn som ingen ondska kunde nå.
Himlen var så blå. Nu tar månen mark, jag var förblindad av att solen sken så stark.
Men mina ögon kommer alltid le mot dig. Kan det begäras mer av mig?
Hilmen är oskylidgt blå, som ögon när barnen är små. Att regndroppar faller,
som tårarna gör. Det rår inte stjärnorna för. Älskling jag vet hur det känns.
När broar till tryggheten bränns. Fast tiden har jagat oss in i en vrå.
Är himlen så oskyldigt blå.
jagsaknardig. ♥
